Men det är också kul att ha något att göra. Första dagen här på Café bakgården gjorte jag nästan ingenting. Hjälpte till med några mackor på morgonen och strövade runt som en zombie resten av dagen. Men nu så väntar jag på att dom sista fyra limporna ska bli klara i ugnen så jag sitter och läser Dala Demokraten. Hahaha det va helskumt, för nyss kom det en handikappad kille (det är rätt så mycket handikappade häromkring för det är typ enkla jobb och småfabriker här i området, som dom fått för att kunna arveta lite) I alla fall, jag har ingenting emot handikappade men det här var lite kul och hade jag varit med en kompis hade jag nog skrattat en del.
Helt plötsligt så kom en handikappad kille inspringandes genom dörren lite konstigt, han tar dom två tidningarna som ligger på bordet, i väldigt hastiga och handikappade rörelser hela tiden också. Han tar tidningarna, viker ihop dom o lägger dom i en hög på bordet. Sen så kommer hans handledare inspringandes “nejnejnej låt flickan läsa tidningen nu“ då typ swosh o han trycker upp tidningarna i ansiktet på mig. “Lähsa“
Jag:“nej men det är lugnt, jag läser dom inte “
Hon: “shh, spela med mig nu!“
“Okej.. xD“
Det var lite kul.
Published with Blogger-droid v1.7.2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar