Jag finns kvar

Sho bree!
Warra bruur, vad händer jao?!
^ Vet inte ens om jag använde dom där orden rätt.

Vad är det som ni vill förstå?
Ska ni resa er och gå,
om jag säger precis som det är?
Och när ska någon fråga om jag vill,
ha ett liv där allt står still?
Era drömmar finns inte kvar.
För jag vill att verkligheten bränns.
Jag vill känna hur det känns,
att stå stadigt, när stormen tar fart.
Era ord, era lögner,
ska jag aldrig mer lita på.

Jag älskar gamla minnen.
Att sitta och tänka tillbaka.
Typ när man var liten.
Inte fan fanns det några problem.
Inga bekymmer.
Man var glad över det man hade.
Man behövde inget mer.
Mina barndomsminnen...
Haha jag har knappt några.
Eller.. Jag minns faktiskt inte så mycket.
Jag minns bara att jag hade väldigt mycket ångest och alltid var rädd.
Och trololol det där lät som typ "omg jag var rädd att min mamma skulla slå mig hela tiden :S"
Men nääääjj!
Jag var alltid rädd för spöken, monster, skuggor och mardrömmar.
Alltså seriöst, jag var oerhört orolig. Det är mina barndomsminnen...
Har ni hört om Svarta Madame?
Vet inte om ni hört den här men den version som jag hörde först var den om att det skulle komma en hand och skära upp magen på en.
Så jag drömde mardrömmar om det, haha.
Sen på Halloween när jag skulle sova så bildades det ett skuggspel på väggen från fönstret.
Då drömde jag att det var typ ett stort pumpahuvuds-monster som gick utanför mitt fönster, då jag satt i en lägenhet högt upp i köket som var mörklagt. Med min mamma och tittade ut genom persinnen, sen så var det typ.. halloween monster där.
En av de drömmar som jag kommer ihåg bäst från när jag var barn är den som jag brukar säga "minns ni min dröm om grispulvret?" till.
Och haha ja-a. Den handlade om pulver som förvandlade en till en gris.
Den här drömmen utspelade sig där jag bodde fram till att jag var nio.
På min pappas gård i Våmhus.
Saken var den att det fanns bikupor runt hela huset. Men istället för honung i dem så var det ett vitt pulver som förvandlade en till gris om man fick det på sig.
Jag tror först att det som hände var att jag fick lite på mig, men lyckades få bort det.
Men där själva drömmen som jag minns utspelas är på ena sidan av huset. Det finns flera små barn som leker med grispulvret. Sen så kommer jag runt husknuten och ser min lillasyster stå och gräva i en bikupa så att hon är alldeles vit av pulvet. Jag blir alldeles förskräckt och skyndar mig in.
Det som händer då är att två vakter kommer och slänger oss på golvet. På ett stort golv-klistermörke som liknar Siljans Schark's logga. Runtom är det några marsalker.
Jag och Maja ligger där på golvet och tittar upp på pappa som bara kollar på oss och sa något jag inte minns. Och hur han sen sköljer av en massa andra barn grispulver och ger dem plåster.
Jag tror att jag och Maja blev grisar tillslut. Och den här drömmen återkom i mitt huvud från vecka till vecka.. Jag hade världens ångest.
En annan tydlige dröm är typ.. Jag står i ett fyrkantigt rum, på två typ.. balkonger.
Jag och pappa står på ena sidan, och Maja står med en häxa på andra sidan.. Sen så kastar häxan ner Maja i en stor virvelvind av typ.. färg, rött, gult och lila. Det är typ den andra.. Hur hon ba blurb och sugs ner i brunnen i botten av rummet.
Jag drömde väldigt mycket mardrömmar :c Stackars lilla flicka.
Jag hade också väldigt mycket ensamhetskänslor.
Jag brukade liksom... Okej det låter helt stört men redan som typ... lågstadiebarn tänkte jag på meningen med livet.
Jag funderade på varför jag vaknade på morgonen egentligen?
Och sen så funderade på vad det var jag skulle göra.
Vad är det meningen att jag ska göra idag?
Jag tappade verklighetsuppfattningen och bara tänkte.
Känslan var dock väldigt obehaglig så jag brukade bjuda över massa kompisar och titta på film.
Baka cocosbollar gjorde jag mycket med mamma och Maja också. Typ hela tiden.
Anyway, känslan kunde sitta fast hela dagen, oavsett hur många människor som var runt, hur de såg ut o hur de betedde sig så lyckades jag inte hitta verkligheten. Försökte rymma till en annan värld väldigt ofta. Tittade på film gjorde jag mycket. Och lekte...
Allt för att slippa känslan.
Den kommer tillbaka ibland. Då kommer jag bara på stunderna då jah började

Tyckte det var lite intressant att skriva om drömmar och barndomsminnen.
Kanske ni för höra fler av!
Och bara så att alla vet; Haha drömmer typ inga mardrömmar längre, så är inte lika depressiv ;3
Glad tjej säger godnatt nu, godnatt!